Denna text är hämtad från SUS, (Stockholms läns Ungdoms Samarbetsorgan). Materialet uppdaterades senast för ett par år sedan vilket i vissa fall kan göra att någon lag har hunnit ändras. Se texten som en introduktion och läs vidare för att få exakta uppgifter.
Arbetsrättsliga lagar och förordningar reglerar endast grunderna i ett anställningsförhållande. För de allra flesta arbetstagare i Sverige är dessa regler kompletterade med ytterligare ett regelsystem - kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor.
Detta förutsätter dock att arbetsgivaren tecknat kollektivavtal med någon facklig organisation och i detta avseende varierar praxis inom föreningslivet. En del föreningar har kollektivavtal, andra inte.
De föreningar som har kollektivavtal (oavsett om innehållet betecknas som "bra" eller "dåligt") har således ett kompletterande regelsystem, medan de föreningar som inte har kollektivavtal, saknar dessa kompletterande regler.
För de allra flesta anställningsförhållanden behövs emellertid ett kompletterande regelsystem och en vanlig praxis brukar vara att man följer ett visst kollektivavtal, även om man formellt inte är bunden av detta.
Om så är fallet, är det viktigt att känna till att föreningen då möjligen begår ett och annat lagbrott!
Detta beror på att vissa paragrafer i lagarna är dispositiva, d v s möjliga att avtala bort. Dock gäller att sådana avvikelser endast kan göras i form av kollektivavtal.
Detta faktum leder i sin tur till problem för de föreningar, som formellt inte har tecknat kollektivavtal, men som ändå av praktiska skäl följer reglerna i ett visst kollektivavtal. De allra flesta kollektivavtalen innehåller ett antal avvikelser från gällande lagar och rent juridiskt gäller då bara de undantag, som ger den anställde bättre förmåner än vad lagen stadgar. De sämre förmåner (som den fackliga organisationen i kollektivavtalet "bytt bort" för att få dessa bättre förmåner) gäller inte!
Föreningar, som saknar kollektivavtal, rekommenderas av dessa skäl att se över sitt regelsystem för anställda.
Formkrav
I lagen om medbestämmande i arbetslivet finns några formkrav på ett kollektivavtal. Följande krav ska vara uppfyllda för att ett avtal i rättslig mening ska anses vara ett kollektivavtal:
1. Det ska vara skriftligt.
2. Det ska vara slutet mellan å ena sidan en arbetsgivare eller en arbetsgivarorganisation och å andra sidan av en arbetstagarorganisation. (En enskild arbetstagare kan alltså aldrig ingå ett kollektivavtal.)
3. Det ska handla om anställningsvillkor eller om förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Att ha eller inte ha kollektivavtal?
Formellt väljer föreningen själv om man ska teckna kollektivavtal eller inte. I praktiken är det dock kanske svårt för föreningen att gentemot den fackliga organisationen hävda att man inte vill teckna kollektivavtal. (Det brukar vara facket som kräver avtal, när någon anställd blivit medlem.)
Fördelen med kollektivavtal är att föreningen då "automatiskt" får det kompletterande regelsystem vi ovan talat om.
Ytterligare ett sätt att hantera dessa frågor är att föreningen blir medlem i en arbetsgivarorganisation. Se vidare Att vara med i en arbetsgivarorganisation.
