I en del organisationer är det självklart att ordförandeposten innebär heltidsarbete – ett heltidsengagemang på minst 40 timmar i veckan och lön därefter. I andra organisationer skulle det vara otänkbart, både ideologiskt och ekonomiskt omöjligt, precis som det kanske inte är aktuellt att avbryta studier eller ett bra jobb för sitt organisationsengagemang. Eller?
Frågan om arvodering måste kopplas samman med uppgifterna som ska göras. Det är onödigt att fylla ut en heltidstjänst för ordföranden ”bara för att det ska vara så” och det blir både konstigt och ohållbart om viktiga och tidskrävande saker förväntas göras på bekostnad av skola, arbete eller privatliv. Olika saker gäller för olika organisationer, men helt klart är det här en fråga där det är viktigt att det finns klara riktlinjer för vad som gäller. Att ständigt känna sig ifrågasatt för att andras förväntningar inte stämmer överens med verkligheten eller för att arvoderingen (och i och med det underförstått arbetet) kostar för mycket pengar sett till vad som kommer ut av det är något som effektivt dödar engagemang.
Har organisationen många anställda och en styrelse med hög omsättning, där ledamöter och ordförande byts ut ofta, kan en heltidsarbetande ordförande väga upp det hela. Annars händer det ibland att de anställda tar för stor plats. Eftersom de ofta arbetar heltid och har bäst tillgång till information och kontakter finns risken att det blir de anställda och inte de förtroendevalda som styr organisationen. Den demokratiska aspekten att det ska vara möjligt att kräva ansvar av styrelsen för den verksamhet som har bedrivits blir tydlig när förtroendevalda har tagit besluten.
HELTIDSANSTÄLLNING AV ORDFÖRANDE - KONSEKVENSER
Förutom de uppenbara ekonomiska argumenten, (Har organisationen råd? Är det värt pengarna?) finns det andra infallsvinklar i diskussionen runt arvodering. Är det förtroendevalda som ska arvoderas eller bör det arvoderade uppdraget utlysas bland alla medlemmar? Måste det vara just ordförande som är arvoderad? Oavsett om olika argument väger olika tungt i olika situationer så är det mycket viktigt att vara konsekvent.
Frågor som handlar om pengar brukar ofta bli känsliga liksom diskussioner runt principer och ideologi. Här ställs det ideella idealet mot att kunna ställa krav på ett sätt som inte alltid är möjligt när något görs på frivillig basis. Samtidigt kan det bli viss snedfördelning av den reella makten inom styrelsen eftersom ordförande har möjlighet att lägga ner mycket mer tid och energi på att förbereda beslut och prata med folk. Det behöver nödvändigtvis inte vara dåligt, men maktbalansen i styrelsen är värd att tänka på.
Tipslista:
FÖRDELAR MED ARVODERING
I och med att ordföranden inte är beroende av en annan heltidssysselsättning som går före det ideella engagemanget frigörs tid till organisationen. Det innebär bland annat:
• Möjlighet att delta på viktiga möten.
• Möjlighet att arbeta udda tider för att sedan kompa ut det och vara ledig en annan dag.
• Tid att vara tillgänglig för media och medlemmar; fungera som organisationens ansikte utåt och inåt.
• Mer tid till att höja kvaliteten på styrelsearbetet och planering samt uppföljning av detsamma.
KAN FÖREBYGGAS MED ARVODERING
• Vad bestämmer när det är läge att börja betala för att få saker gjorda?
• Hur ska organisationen hålla rätt på antal timmar och hur mycket tid som ska läggas ner på olika saker?
• Fungerar det att någon ur styrelsen arbetsleder ordföranden?
• Det kan vara svårt att hålla isär det ursprungliga engagemanget och det avlönade arbetet – finns det några skillnader?
ALTERNATIVA LÖSNINGAR
• Ett Arbetsutskott, AU, som tillsammans delar på huvudansvaret för styrelsen och tar beslut mellan styrelsemöten.
• Generalsekreterare – en anställd som även tar visst politiskt ansvar och blir förbundets ansikte utåt. Balanserar dessutom en stark ordförande.
• Arvodering knuten till vissa uppgifter som är tidskrävande istället för direkt till en styrelsepost. Ordföranden kan ta vissa uppgifter och andra styrelsemedlemmar kan ta sig an andra beroende på vad som passar tid, möjlighet och intresse.
